Konkomba language
Konkomba e la a Gurma kɔkɔre kaŋa ba naŋ yele a Ghana, Togo ane Burkina Faso.[2][<span title="This claim needs references to reliable sources. (December 2022)">citation needed</span>]
Subclass of | Niger–Congo |
---|---|
Country | Ghana, Togo |
Indigenous to | Northern Region, Kara Region, Savanes Region |
Writing system | Latin script |
Ethnologue language status | 5 Developing |
Konkomba | |
---|---|
Likpakpaln | |
Region | Ghana, Togo |
Ethnicity | Konkomba people |
Native speakers
|
920,000 (2012–2013)[1] |
Latin (Konkomba alphabet) Konkomba Braille | |
Language codes | |
ISO 639-3 | xon
|
Glottolog | konk1269
|
Mannoo maaleŋ
Konkomba eɛ a kɔkɔre kaŋa ba naŋ yele a Ghana (Northern Region, Volta Region, Brong Ahafo Region, Eastern Region ane Accra), te poɔ ne Togo (Savanes Region, Kara Region and Plateaux Region). fo naŋ baŋ nyɛ noba fee a Burkina Faso poɔ.[3][4][<span title="This claim needs references to reliable sources. (December 2022)">citation needed</span>]
KɔKɔɛ maaleŋ
A Konkomba kɔkɔre la naŋ e a Likpakpaln, Konkomba noba la yele o, Ba naŋ la ka ba boɔlɔ ka Bikpakpaam. A Konkomba kɔkɔre deme taa la kɔkɔ kpɛglɛ te seŋ; Lichaboil, Ligbeln, Likoonli, Limonkpeln ane Linafeel.
Sɛgebie maaleŋ
Sɛgebi-kponne maaleŋ
A, B, (C), CH, D, E, F, G, GB, I, J, K, KP, L, M, N, NY, Ŋ, ŊM, O, Ɔ, P, R, S, T, U, W, Y.
Sɛgebi-bilee maaleŋ
a, b, (c), ch, d, e, f, g, gb, i, j, k, kp, l, m, n, ny, ŋ, ŋm, o, ɔ, p, r, s, t, u, w, y.
voonebie Tutaaloŋ maaleŋ
a (as in father) e.g.: n-na (my mother) b (as in boy) e.g. ubo (a child) ch (as in church) e.g. chapiln (forgive) d (as in dog) e.g. da (buy) e (eight) e.g. kpe (add) f (as in fish) e.g. falaa (suffering) g (as in go) e.g. gaa (take) gb (there is no similar sound in English) e.g. gbi (dig) h (as in hat) e.g. haali (even) I (as in feet) e.g. ipii (sheep) j (as in Jack) e.g. kijuk (knife) k (as in kitchen) e.g. kiyiik (calabash) kp (there is no similar sound in English) e.g. uninkpil (elder/chief/boss) l (as in lady) e.g. lafee (health) m (as in man) e.g. limual (a river) n (as in net) e.g. linuul (Yam) ŋ ( as in sin'''g''' e.g. ŋaan (cook/boil) ŋm (there is no similar sound in English, the closest however is the sound of a kiss, gmmmmaaaaaaaa) e.g. ŋmɔ (Chew) ny (there is no similar sound in English but there is a similar sound in French as in igname (yam)) e.g. nya (go out/get out) o (as in no) e.g. lijol (mountain/plateau/highland) ɔ (as in paw/log/ball/pawpaw) e.g. mɔk (show/teach) p (as in pick) e.g. paacham (up/above/on top) r (as in rock) e.g. ipaar (benefit/profit) s (as in sit) e.g. kisaak (a farm) t (as in tip) e.g. litakpaal (a stone/rock) u (as in loop) e.g. likuul (a hoe/a tape/CD/DVD) w (as in wish) e.g. Uwumbɔr (God) y (as in yes) e.g. liyimbil (a name).
voonebienyaane maaleŋ
voonebinyaane la: a, e, i, o, ɔ, u.
Kɔkɔre begɛ maaleŋ
úpìì
Kɔkɔre Begɛ voonoo maaleŋ
Yelbie yuori gaŋgyere maaleŋ
yuori gaŋgyere | yeni | yageroo | mare | mare | Glossing |
---|---|---|---|---|---|
1/2 | u-ja | Bi-ja-b | u- | bi...-b | man |
3/4 | n-lan | i-lan | n- | i- | song |
5/6 | li-kuu-l | ŋi-ku | li- | ŋi- | hoe |
14/*ci | Bu-su-b | i-su-i | bu-...-b | i-...-i | tree |
12/21 | ki-saa-k | ti-saa-r | ki-...-k | n-...-m | knife |
20 | --- | --- | tiwan-kaan | --- | generic reference |
22/12 | n-yaa-n | --- | n-...-n | --- | salt |
yo-leɛrɛ maaleŋ
1st | yenaa | yageroo | Gloss |
---|---|---|---|
1st | m/n | tì | I/we |
2nd | à | nì | you/you all |
3rd [+human] | ù | bì | he/she/they |
3rd [-human] | ù | ì | it/they |
Eroŋ
1st | yenaa | yaroo | Gloss |
---|---|---|---|
1st | mì | tì | I/we |
2nd | sì | nì | you/you all |
3rd [+human] | ù | bì | he/she/they |
3rd [-human] | ù | ì | it/they |
Emphatic Pronouns maaleŋ
1st | yenaa | yageroo | Gloss |
---|---|---|---|
1st | mìn | tìmì | I/we |
2nd | sìn | nìmì | you/you all |
3rd [+human] | ùmà | bìmà | he/she/they |
3rd [-human] | nìma | ìma | it/they |